Snart så...

Potpourriurna tillverkad av Johan Blom 1925

I morgon vid midnatt går då startskottet för NaNoWriMO och E och jag är laddade till tusen.
Jag har jobbat med research i snart två veckor vilket har fört mej till en massa stängda dörrar.
Därför har jag tagit mej i kragen och kontaktat släktingar, en del som jag inte har varken sett eller pratat med på femtio år. Men det har varit både intressant och lärorikt. Inte för att jag har fått svar på mina frågor, utan att jag fått veta en massa som jag inte ens vetat att fråga om.

Jag har också förberett den övriga familjen, inklusive Ami, att de får klara sej själva med det mesta under november månad. Larsa är naturligtvis inte pigg på att få sina privilegier nedskurna, men nu är det min tur, so live with it.

Kul och spännande ska det under alla omständigheter bli. Det enda jag har som orosmoln är att jag ska tappa sugen för att tempot verkar vara lite för högt satt i förhållande till min skrivhastighet.

En anna kul grej är att vi lyckats peppa igång en annan riktigt duktig skribent, vars tidiga alster har underhållit oss storligen.

Vicky, du saknas i detta projekt!

Värmländska ord

Inte en dagsfärsk bild, men ändå....


Pilutta er som trodde att det bara fanns ett ord med fyra Ö, som i ölöppnörö. Vad sags om sjörövörö?
Det var faktiskt inte jag som kom på det, utan lilla E som skulle på utklädningsdag i skolan idag och kom ner fullt utstyrd som just en sjörövörö.

I övrigt är jag helt fängslad av att söka på nätet efter mina anfäder/mödrar. Jag vill inte kalla det för släktforskning för det låter så torrt och jobbigt, men bara kolla runt om man får napp nånstans är spännande.
Hittade protokollet för min farfars avrättning den 1/5 1918, det var lite kusligt faktiskt. Jag hoppas att han var modig.

Beatles for ever!

Mitt allra första Beatles-album, köpt för min första lön.


Lördagen var en alltigenom väldigt trevlig dag!
Halv tio samlades 'Knitting Club' inklusive E och Ami för att åka till Fryksta Keramik. Vi skulle göra tomtekroppar i lera.
Det var inte det enklaste, men med lite handledning fattade vi hur det skulle gå till. Det kavlades och limmades med vinäger, och det rullades huvuden och näsor.
Man kan väl säja att tomtarna blev väldigt personliga i sina skepnader, men om de blev bra får man veta efter bränningen. För om man har fått in luft i leran så spricker det tydligen under bränningen och det vet man ju inte förrän efteråt.
I alla fall så var det jättekul att få prova på det hela. Efteråt satt vi ute i keramikverkstans trädgård och fikade i höstsolen. Det var Anne och Lena som hade tagit med sej kaffe och goda bullar. Mycket trevligt initiativ, tyckte vi alla!

Väl hemma igen hade Larsa lagat en jättegod lunch. Han är en riktig pärla i mångt och mycket!
Efter lunchen övningskörde E till Boda med Larsa, där hon och hennes kompis Jossan skulle spela Zelda hela natten. E tog med sej en bit av den himmelska tårtan som hon och Lill-Hanna hade bakat på fredagkvällen.

När Larsa kom tillbaka var det dags att åka till LLA. Färjestad skulle möta serieledarna Brynäs så det ville vi ju inte missa. Ami följde glatt med på hockeyn, hon till och med sa att hon gillar det!
Efter andra perioden ledde vi med 3-0 och läget såg stabilt ut, så vi åkte hem för att se sista perioden för att direkt därefter åka iväg till Tin och Rolf för den stora Beatles-nostalgi-uppföljar-festen.
Den blev livad och glad må jag säja! Maten var jättegod; gulaschsoppa med härliga vitlöksbrön och inlagda päron med grädde smaksatt av choklad och krossade polkagrisar! En hit!
Vinet flödade som vanligt vid dessa sammankomster, men jag hade bestämt mej för att köra, så det blev ett antal glas med isvatten för min del.
Snart kom det fram två gitarrer och eftersom vi hade två proffsmusiker med i sällskapet blev det sång och musik resten av kvällen.
Det skulle naturligtvis vara Beatles för hela slanten, men allteftersom kvällen led och man upptäckte att texterna inte längre satt som de skulle, övergicks det till frälsarsånger, och då tyckte jag att det var dags att tacka för oss.
En alltigenom rolig kväll var det, och efter att ha skjutsat hem vänner till Romstad, var det skönt att komma hem och sova.

Lite vemod...

Alla behöver en kompis, jag har Maggan.

Hu vad tiden går fort!
Lördag kräftskiva, söndag ont i huvet, måndag vaknar livsandarna så smått, tisdag apati över förspillda dagar, onsdag krampaktiga försök att komma ifatt, och idag är det torsdag redan!

Klockan åtta tog jag en rask promenad och plockade lite i trädgården innan jag gick in. Funderade lite över vart dagarna tagit vägen sen Sota lämnade oss. Har jag kanske varit deprimerad utan att veta om det? Flytt från vardagen in i böckernas och chokladens värld för att undvika tomheten?
Förmodligen.
Jag som älskar hösten brukar ha en massa planer på allt jag vill göra. Pyssla. Sy. Sticka. Planera julen. Men luften har gått ur.

Glatt besked fick jag i alla fall från Vicky, dom kommer till jul! Och följaktligen kommer också mina 'lapptussar' som åker till Egypten idag.!
Det ska bli så roligt att få tränga ihop oss och bara snuffa på varandra igen.

Men nu ska jag åka till stan och göra en snabbvisit hos tandläkaren. Känner jag för det kanske jag också tar en repa på MittiCity och viftar runt med Larsas betalkort.

Vuxenfunderingar

Jag har ofta funderat över när man blir vuxen. Är det när man tar ansvar? Är det när man fyller 18 eller är vuxengränsen flytande? Och vem bestämmer när man är vuxen? Bara själva ordet ger mej lite obehagskänsla, men det beror väl på mina referenser till just det ordet.

Vuxen signalerar byråkrati, trångsynthet, pedanteri, överlägsenhet och 'jag-vet-bäst'. Och allt detta projiceras oftast på barn som om dom tvunget måste präglas att bli likadana.

Jao, jag vet att jag har tendensen att 'veta-bäst', men skyller det på vuxensyndromet. Jag har väl också blivit präglad nån gång.
Däremot är jag barnslig nog att spontant möta barn på deras villkor. Jag tycker att barn/ungdomar är mycket roligare, intressantare, mer oförutsägbara än de flesta vuxna. Har man träffat en vuxen person mer än fem gånger, vet man i princip hur den personen tänker och hur den kommer att bete sej i de flesta situationer.

Jag försöker lära mej något nytt varje dag, och har upptäckt att det är barnen som lär mej de roliga grejerna. Musik, till exempel, jag skulle själv aldrig hitta eller ens veta om en massa bra musik om det inte var för barnen. Skulle jag hålla mej till vuxen musik skulle det väl snart vara dragspel... För att inte tala om spel av skilda slag. SpelaSpelaSpela! :D

Trender är en annan sak som jag uteslutande lär mej av barnen. ( Förutom trädgårdstrender då.) Det för mej osökt till kapitlet kläder. Ungdomar kan idag klä sej precis efter tycke och smak. Det kan variera efter humör eller bara för att de gillar en speciell färg eller trend.
Men är man vuxen kan man inte göra så!
Hur många gånger har jag inte hört att en kvinna bara störtgillar nåt som hon inte anser sej kunna ha på grund av sin ålder! Det kan vara allt från smycken och väskor till byxor och mössor.
Jag tänker i alla fall fortsätta att ha mina rosa öronvärmare med kaniner. Så länge jag inte väcker anstöt så får väl folk tycka att jag är barnslig.

Våga Vägra Vara Vuxen!

Uppföljaren till 'The Friday Night Knitting Club' har kommit ut!

Idag är det min tur att ha vår 'Knitting Club' hemma. Jag tänker bjuda på trattkantarellsoppa, eftersom det är den enda soppan som jag tycker mej behärska. Visst kan jag laga både fisksoppa och köttsoppa också, men det har vi ätit ganska nyligen.
Igår kväll gjorde jag surdegen till brödet som jag ska baka ut senare, så att vi får färskt hembakat till soppan.
Morotskakan till kaffet tog jag nyss ur ugnen. Visst låter jag präktig?! :D

Igår ägnade jag mej i timmar åt att klippa och klistra. Jag gjorde arbetsmaterial till svenskalektionerna som både Justyna och Ami har nytta av.
Jag klippte sönder gamla modetidningar och tog bilder av kläder och tillbehör som jag klistrade på A4 ark och kopierade. Det blev väldigt bra, så nu ska jag fortsätta med smycken, frukter och grönsaker. Möbler och husgeråd står på tur sen.
På lektionen igår repeterade vi klockan och tränade prepositioner samt bestämd och obestämd form av substantiv.
Vi har kul på våra lektioner och skrattar gott åt övningar av Ö-ljudet, vilket är ett problem för både Ami och Justyna.

Kvällen tillbringade jag framför TVn och kollade på 'Sisters and Brothers'. Jag gillar den serien dels för att Sally Field är suverän som mamma i huset, men också för att hela familjen är 'sortinsakki' som min mamma skulle ha sagt. :D
Hoppas att dom inte lägger ner den utan kör åtminstone en fem-sex säsonger!

En fundering...

Ibland får jag för mej att undra över märkliga saker.
Det här är en av dom:
Jag upplever mej själv som en som inte märks särskilt mycket bland folk. Jag klär mej inte uppseendeväckande åt något håll och jag ser väl ut som folk gör mest. Jag vet att jag inte heller inbjuder till kontakt för jag tittar inte på folk, Så varför i hela världen drabbas jag alltsom oftast av personer som ska fråga mej om en massa??
Det händer oftast i olika slag av affärer, men varför frågar folk mej om vägen när jag är i Stockholm och Larsa går bredvid mej?
Och inte ser jag väl särskilt fransk ut heller, men jodå, 'vi frågar henne' tänker folk som inte vet var dom är!
Som tur var, hände detta i Roquebrune, och jag kunde hjälpa till, men ändå...?

Larsa som ofta är med mej när detta inträffar, tycker förmodligen att det är skitkul, och har en massa fåniga teorier om varför det händer.
Jag tycker bara att det är synnerligen märkligt!

Fläskkotletter

Det blev fläskkotletter med löksås till lunch. E bakade en kladdkaka medan jag fixade maten och Ami plockade med disken och dukade fram. I kväll är det hennes tur att laga mat. Förra söndagen lagade hon en jättegod japansk gryta.

Nu ska jag städa klart min garderob vars innehåll jag drog ut i morse. Solen skiner och det blåser lite så det passar bra att vädra kläder nu.
Nattens storm höll mej vaken en hel del och när vinden lyckades slita upp fönstret som jag alltid har lite på glänt, då var det inte särskilt mysigt.

Sen ska jag försöka förbereda lite inför morgondagens svenskalektion, fast egentligen skulle man ta en långpromenad...

Detta har hänt den sist:
Ami kom hem från skolan i fredags och hade med sej kanelbullar och en bit prinsesstårta. Det var ju Kanelbullens dag igår, och det hade de tydligen laddat inför på skolan. Men oss emellan så är mina bullar godare än skolans, vilka smakade Coop Nära.

I lördags var det den officiella pooltäckardagen på Bangatan. Det innebär att nu är det definitivt slutbadat för i år. Inte för att nån har badat sen 'kineserna' for, men chansen har funnits.

Sen drog vi iväg på hockey. Ami följde gladeligen med, vilket tyder på ett visst intresse i alla fall.
FBK åkte på däng med 1-3 av Modo, vilket man nästan kunde förutspå redan i första perioden. Undrar om killarna hade varit på fest kvällen innan, för de var ganska slöa och håglösa. Jaja, dom kommer igen!

På kvällen bänkade vi oss framför TVn för att titta på 'Stjärnor På Is'. Eftersom jag har ett antikt förflutet på isen myself, hade jag sett fram emot detta.
Men, så mycket kan jag ju säja, att så länge den där Carolina Gynning är programledare, har jag inga problem med att göra annat på lördagkvällarna än att lyssna på hennes skränande smaklösheter.
Carina Berg, däremot, är professionell och snygg, fast hon hade en gräslig trasa på sej, och det skulle räcka mer än väl med bara henne som programledare.
Bland deltagarna har jag två favoriter, 'Kicken' och Marcus Fagervall. 'Kicken' för att jag tror att han kan tillföra programmet lite mer rock'nroll och Marcus för att han åkte överlägset bäst och har stjärnutstrålning. Charmigast var Jesper Blomqvist, som jag inte ens visste vem det var förrän Larsa berättade om hans fotbollsmeriter. Men fotboll är ju för mej som trilobiternas sexliv, totalt ointressant.

Nu ska jag förbereda lunchen...

Loppisfynd och brödbak.

Då var det fredag igen!
Jag var lite trött i morse för jag kollade på DH till halv två inatt.. E har ju sovmorgon på fredagar, men hon dök upp i köket redan strax efter nio.
Vi skulle på loppis i Slottet innan hon drog till skolan, var det bestämt. Millan har nämligen blivit fascinerad av nåt som kallas steampunk. Hon kan gott själv förklara vad det egentligen är, gärna på den här bloggen, men hon är i alla fall ute efter gamla trasiga klockor.
Visst gjorde vi fynd på loppisen! Jag fick tag på flera potatisskalare som kidsen på Hotellet har efterlyst och en fin plättlagg i gjutjärn samt lite roliga bakverktyg.
E hittade två klockor och en liten barometer som hon tyckte såg 'steam' ut. Summan på inköpen blev femton kronor.

När vi kom hem bakade jag ut mina frukostbullar som jag satt igång med innan vi for. Dom blev jättefina! Och på tal om bakning, så verkar Ami trivas bra i sin nya klass. E och jag är så avundsjuka på henne när hon berättar vad hon får baka. Tyvärr får hon inte med sej några recept hem, men snart så lär hon sej väl memorera en del av det dom gör.

nu ska jag åka till Hotellet och öppna dörren åt en som för andra gången den här veckan har låst in sina nycklar på rummet!