Telefonkort och färger

Igår kväll satte vi oss och tittade på TV en stund men efter bara några minuter hade Ami somnat i soffan, så jag sa åt henne att det var okej att gå och lägga sej. Hon stapplade uppför trapporna och föll ihop på sängen där hon totalslocknade. Jag tänkte att hon nog vaknar till efter ett tag eftersom sänglampan lyste rakt på henne så jag gick också och la mej. När jag vaknade vid 3-tiden på natten, låg hon fortfarande och sov på samma sätt som tidigare, så jag släckte hennes lampa och lät henne vara.
Hon vaknade vid halv tiotiden i morse efter att ha sovit i ca 14 timmar i sträck! Jag kan förstå vilken jetlag hon lider av. Men eftersom E också gillar att sova länge när tillfälle ges, så var dom uppe ungefär samtidigt.
Efter dusch och frukost gick tjejerna till apoteket för att köpa linsvätska och fixa ett mobilkort åt Ami, vilket var lättare sagt än gjort. E tyckte att Ami skulle ha Halebop eftersom *alla* har det, och det kan man inte skaffa i vår lilla by.
Så efter lunch och lite vila drog vi till Bergvik för att fixa det. Men tji fick vi även där. Halebop är tydligen populärt värre för startpaketet var slut överallt. Vi shoppade lite kläder på H&M innan vi for vidare in till stan där mobilkortet äntligen kunde fixas.

Väl hemma igen värmde vi på resten av köttfärspajen och efter maten tog E tag i en välbehövlig garderobsrensning. Ami deltog glatt i den spontana språkövningen som bestod i att öva namn på färger. Många upprepningar blev det då E:s garderob mestadels består av svarta, vita och rosa kläder. Men nu har hon kläm på åtminstone dom färgerna!

Men snart blev tröttheten igen henne övermäktig och jag körde henne i säng. Hon tog en snabbdusch och i och med det höll hon sej vaken till 22 i alla fall.
I morgon är skolintroduktionen för henne, så det gäller att vakna i tid och komma iväg.

Mera i morgon...