Inlagda rödbetor och fågelkvitter

Nu är det länge sen jag hade med en bild på mina vovvar, så här kommer det en. De väntar på kvällsmat och undrar varför jag sitter på golvet och knäpper med kameran istället för att ställa ner matskålarna. De är inne i en bra matperiod just nu och äter upp ordentligt. Det kan ju bero på att det blivit riktigt rejäla promenader. Ingalill och Lennart tog med dem ut på en lång runda i lördags eftermiddag och det blev kaffe med konjak som belöning. Ja, inte till vovvarna då, de fick en tuggpinne med omlindat bacon på.
Idag är det en solig och vindstilla dag så vi tog en timmes promenad runt byn. Lite kall blev jag om knäna men annars var det riktigt skönt trots att det är -6 grader.

Igår skulle Herr B och jag äta rödbetor med chevré så vi inhandlade rödbetor. Ekologiska ska de vara förstås, enligt Lilla E som håller stenkoll på sånt. Nu fanns de ekologiska bara i en stor påse och jag fick köpa den trots att det inte går åt mer än några stycken till den goda förrätten.
Men då kom jag på att man kan ju lägga in rödbetorna som blir över. Sagt och gjort.

Tre burkar blev det och jag kände mig ganska präktig som gjort en riktig husmorsgrej. Nu funderar jag på maträtter som rödbetorna passar till. Kalops låter lite segt och trist, nåt annat finns det väl?

Till min fågelmatare har det kommit mängder av småfåglar igen. De flyttar på sig när den lilla flocken med kajor kommer susande. En av kajorna är riktigt försigkommen. Han pillar ut en massa frön ur mataren som de andra "grabbarna" som väntar nedanför, glatt mumsar i sig. Rätt intressant att titta på samarbetet, för det är väl så det är?

Nu ska jag ta itu med att städa ett skåp som har bett om det en längre tid!

Snö, snö och iskonvaljer

Nu har det snöat utan uppehåll i två dagar och det ser inte ut att mattas av. I natt kom det nog tre decimeter, men som tur är, är snön lätt och fluffig så det är inte speciellt tungt att skotta. Men visst känns det i ryggen av den ovana övningen.
Nu när jag tittar ut genom fönstret ser jag att det har börjat bli rejält tätt mellan flingorna och jag lär väl få gå ut och göra om allt ett par gånger till innan Herr B kommer hem så han kan ta sig in på kryckorna utan bekymmer.

Min lilla bil som jag borstade av igår kväll har nu ett tjockt täcke av snö på sig igen. Ingen idé att hålla på och borsta av den mer innan snön har slutat falla.
Jag hör snöplogarna på avstånd men vår gata ligger långt ner på plogningslistan så jag får vara glad om den kommer idag.

Nu har det äntligen kommit upp en stängel med pyttesmå liljekonvaljer på. De doftar svagt men tydligt och det känns lite häftigt att ha dem i fönstret när snön vräker ner där ute.

För övrigt är nu julen nästan helt undanplockad och det känns lite tomt och vardagligt igen. Får nog hitta på något kul att pyssla med under transportsträckan fram till våren eller ägna mig åt mina julklappsböcker.
Jag har snart läst klart andra delen av Haruki Murakamis 1Q84 och ser fram emot att få läsa den sista delen då det läskiga dramat förhoppningsvis får en bra upplösning. Han är verkligen en avundsvärt skicklig författare som får mig fängslad av ämnen som inte intresserar mig i normala fall.
Tack Lilla E som prackade på mig böckerna!

Äntligen lite vinter!

Idag är det tjugondag Knut och då ska julen kastas ut!  Mitt godisträd ser fortfarande fräscht ut, men är på väg ut. Granen i hallen började ju barra redan för fullt på annandagen, så den har vi klarat oss utan sen dess. Granen i uterummet är superfin så den får nog stå kvar ett tag till.
 Det har ju äntligen kommit snö och granen ger en bra vinterkänsla efter det eviga regnandet och mörkret. Dagarna har blivit längre och ljuset ute har återvänt så det märks tydligt. Vovvarna gillar snön och plogar med sina små nosar i den, men vill inte vara ute så länge, det blir väl kallt om tassarna snabbt nu när de inte är så vana än.

Mitt lilla projekt att få fram iskonvaljer till jul gick inget vidare. Men nu har de börjat växa upp, så helt misslyckat var det väl inte trots att det tog så mycket längre tid än jag tänkt mig.

Tidigt i morse var vi på sjukhuset och gipsade om Herr B:s fot. Han har nu gått med gipset i två månader och börjar bli innerligt trött på det. Tur är i alla fall att han kan köra bil så han kommer till jobbet och kan träffa lite folk som inte tjatar om att han ska hålla foten högt. Tjejerna som jobbar på ortopeden är jättetrevliga, men somliga har bättre sätt att gipsa än andra. Det märks också tydligt vilka som bryr sig om patienten och vilka som bara gör sitt jobb.

I helgen har vi varit på hummermiddag hos Tin och Rolf. Det var jättetrevligt och särskilt kul att Karin också var där. Efter den superba middagen drog sig Herr B och Rolf till ett annat rum och då blev det mycket tjejsnack i köket. Himla mysigt var det och kvällen gick i raketfart mot småtimmarna!
Igår var det av förståelig anledning en seg dag. Vi käkade pizza och såg en film med Cate Blanchett som heter "Blue Jasmine". Den var riktigt bra och visade återigen vilken fantastisk skådespelerska hon är.

Nu blir det annat!