En ny baby i släkten!

Nu har den efterlängtade bebisen äntligen kommit. Jag får väl kalla mig gammelmoster till den lilla Sia, som hon ska heta, och kan knappt vänta på tillfälle att få hålla henne och snosa på henne. Bebisar är väl det gosigaste som finns, och små hundvalpar förstås! (Var tvungen att skriva det för Rio sitter i mitt knä och man vet aldrig om hon lärt sig läsa under alla timmar hon suttit här medan jag skrivit.)

Nåt annat som hände igår och som var det motsatta till babylycka, var det hemska bombdådet i Boston.
Herr B som inte kan släppa sin Ipad ens för att i lugn och ro se på Sherlock Holmes, uppmärksammade snabbt på nyhetsflödet att kaos hade utbrutit i Boston.
Sherlock förpassades för en stund till de bakre regionerna eftersom CK:s bror var på plats i Boston och sprang just detta maraton. För ett kort ögonblick blev jag alldeles fylld av fasa och helt mållös tills Herr B snabbt kunde berätta att Johan meddelat sig på Facebook och att han sprungit i mål någon timme innan bombexplosionerna.
Tur att han är snabb och kom undan eländet med marginal.
Nu har man hittat en bomb på ett hotell, och jag hoppas verkligen att Johan drar som en iller från det där landet som är som ett minfält, man vet ju tydligen aldrig när eller var det smäller.
Jag har flera personer därborta som jag stundtals oroar mig för, särskilt de som bor på västkusten där jordskalv hör till vardagen, och de skalven är betydligt värre än de små här hemma som på sin höjd får min fönsterkula att pendla.

Men nu ska jag skriva om något betydligt trevligare. Våren är officiellt här! All snön som föll i helgen är borta och med den en massa gamla snöhögar också. Det är visserligen helt mulet ute men temperaturen har klättrat till +6 grader, och i eftermiddag ska det bli riktigt fint enligt prognosen.

Är det dags nu att börja med fönstertvätten, månntro?