Länsfinalen

Lilla E på scen

En lite seg söndag efter att Herr B lagat grillad lax och bjudit hem lite folk på smakprov igår kväll.
I sista sekund inför avfärd till Stockholm ville dock Herr B ha med sig några utvalda skjortor, så det blev till att ställa sig framför strykbrädan i arla morgonstund. Han diskade under tiden undan gårdagens fest.
Halv tio vinkade jag av honom och begav mig lite senare till Cåpa-kiosken för att hämta biljetten till UKMs Länsfestival.
Men se det var inte så enkelt.
Jag hade bokningsnumret med mig, men det skulle till en pinkod också för att få ut den förbetalda biljetten. Jag hade ingen pinkod. Inte heller kunde jag köpa en ny biljett, för han sålde inga biljetter till just det evenemanget, men kunde berätta att det var fler som försökt köpa biljetter dit.
OK, hem igen och få tag på Herr B i bilen. Och med den förträffliga telefonen som han numera har, kunde han gå in på sin mejl och ta fram pinkoden.
Tillbaka till Cåpa, och äntligen hade jag biljetten i min hand!

Klockan två stod en ansenlig mängd folk och väntade på insläppet till föreställningen.
Clockwork Roulette spelade som första band, och röjde bra på scenen. Publiken var med på noterna med jubel och handklappningar under låten.
Jag kände mig som en mycket stolt mamma faktiskt!
Sen for jag hem till Rio och nu ska jag hämta hem min Lilla E som har varit borta sen i fredags.

Obladi Oblada!

Lilla E

Ja, där försvann påsken och tog med sig det mesta av snön. Pooltäckningen är nu synlig och de flesta gångarna i trädgården är snöfria.
Vädret har inte varit något vidare, mulet med regnskurar, men några plusgrader hela tiden i alla fall.

Lilla E och jag föreslog en totalbojkott av påsken, men då lade Herr B in sitt veto.
Han bjöd in några släktingar till en påsklunch och for till blomsterhandlar'n för inköp av påskliljor.
Lilla E och jag fick ett varsitt påskägg med godis och så var det klart!

Och som ett eko från svunna tider satt jag på Gripen på påskaftonens morgon med en väldigt sjuk flicka. Lilla E hade drabbats av halsfluss, och som alla som haft eländet vet, så är det både smärtsamt och jobbigt med hög feber.
Men penicillin och isbitar lindrar ganska snabbt, så på påskdagen var hon någorlunda okej och följde med oss till Hynboholm där det hade utlovats påskalamm.

Med god mat, trevligt sällskap och diverse törstsläckare rann tiden iväg medan vi löste världsproblem och spånade om framtiden.
Till slut tröttnade Lilla E och Fröken C, vilka hade utsetts till kvällens chaufförer, och vi for hem med en trött hund som blivit matad med en massa godsaker som hon spydde upp nästa morgon.

Nu är det vardag igen och mitt pass har äntligen dykt upp efter tre! veckor på kinesiska ambassaden.
Nu börjar förberedelserna inför resan och Carmen har börjat jobba heltid.

Håll ut!

Jag älskar min Kitchen Aid!

Nu kommer lite uppdateringar om vad som hänt sen sist.
Snön smälter med en rasande fart och snart är vår infart helt snöfri. I fredags hörde Lilla E ett förskräckligt brak och klirret av krossat glas. Det var stora isblock som hade rasat från taket och krossat mitt lilla växthus.
Vi rusade ut för att beskåda eländet. Konstaterade att det inte fanns mycket annat att göra än att försöka täcka hela växthuset med en presenning. Sagt och gjort. Det var inte helt lätt, men vi fick det mesta täckt i väntan på att den stora snömassa som ligger i gången mellan bodarna ska smälta.

I övrigt har mitt brödbakande nått oanade höjder. Köpte en påse kornmjöl som jag använde till det ljusa matbrödet tillsammans med vetemjöl, och WoW! vad gott det blev!
Jag har börjat baka bröden på kvällarna och låter det kalljäsa i kylskåpet över natten för att sättas i ugnen på morgonen.
Gissa om det är mysigt att ha nybakat bröd klockan åtta på morgonen?

Jag har bytt till sommardäck idag! Go me!

Vår eller senvinter?

Idag är det ännu en fin dag med någon plusgrad i solskenet.
Igår kväll satte jag en fördeg och i morse blev det en ny omgång av det underbara brödet som nu står och jäser en sista gång innan det ska in i ugnen.
Medan degen stod och jäste sina tre timmar passade jag på att göra lite apelsinmarmelad.
Apelsinerna är ju så fina fortfarande och till mitt hembakade bröd är apelsinmarmelad en riktig höjdare.
Jag modifierade marmeladen en aning så att den inte skulle bli besk, och det blev väldigt gott.

Herr B åkte i morse till Stockholm i en lånebil eftersom våra bägge bilar står på verkstad och blir omplåstrade. Han tog med sig Bengt och Catrin som därmed påbörjade sin resa till Beijing för att åtnjuta Hotell Victorias service och faciliteter. Dom får det säkert en kanonresa som överträffar deras förväntningar!

Rio äter isbitar med stor frenesi så fort hon är i trädgården.

Mycket smått och gott har passerat sen sist. Uttagningen till melodifestivalen till exempel.
Bara genom att se startlistan av artister fick mitt intresse att svalna. Samma gamla skit som vanligt med Alcazar i spetsen och Pernilla Wahlgren som gjorde sitt för över 25 år sen. Däremellan var det en del, nya för mej, förmågor som inte gav några som helst vibbar i förhandspresentationerna, så uttagningen gick mej relativt spårlöst förbi. Vi såg inte ens alla programmen.
Men nu har jag fått dille på en av låtarna! Kalle Moraeus' Underbart.
Den är så fin och medryckande och go så jag kör den om och om igen på Spotify.
Pratade med sonen igår och han hade den också som favorit. Det är en pojke med smak vill jag lova!

Igår började en ny omgång av Hollywoodfruar.
Nya skator, värre än de föregående, men som tur är, är Maria Montazami kvar, och hon är ju för go. Både i mössan och som person. Snällare och mer harmlöst får man leta efter.
Vicky, se genast till att få hem avsnitten så du kan bedöma om en Barbie-fest slår Champagne- och kaviarklubben.

För övrigt är det underbara dagar med sol och några plusgrader men svinkalla nätter och morgnar.
Våren är definitivt på väg!

Bakdag!

Havrekakor

Idag har det blivit både havrekakor och matbröd.
Havrekakorna fick både russin och lite hackad choklad i smeten. Jättegott!
Medan Lilla E var ute och skottade på eftermiddan bakade jag ut brödet som jag satte surdegen till igår. Jag blandade i soltorkade tomater, hoppas det blir gott.

Fotokonsten som Lilla E och Hanna gjort

Ja, då var helgen över för den här gången.
Snön har vräkt ner och lilla E och jag har skottat och skottat. Rio har stora problem med att hitta en bra toalettplats i trädgården, hon skuttar i snön som en liten kanin och man ser bara hennes öron sticka upp. Tur att dom är svarta, annars skulle man inte se henne alls.

På lördagens förmiddag bestämde sig Lilla E för att ta bussen istället för bilen till stan eftersom det inte var plogat, men fast hon stod nästan en halvtimme och väntade i snöstormen så dök inte bussfan upp.
Snäll pappa skjutsade.

På kvällen for herr B och jag ner till stan för att se på den utställda fotokonsten som Hanna och Lilla E har gjort samt att återigen lyssna på Clockwork Roulette.
Bandet har en trogen skara fans som står nedanför scenen och rockar loss till musiken vid varje spelning. Gulligt, tycker jag.
Efter spelningen for vi hem för att titta på OS och Lilla E drog som en äkta rocker till krogen med den delen av bandet som får gå på lokal.
Herr B och jag festade med öl och ostbricka, det var länge sen sist och smakade underbart just därför.

Söndagen var kall och solig men Rio och jag drog ut på en liten runda i alla fall. När det blir under-15 så blir hennes små tassar genomkylda ganska snabbt, men runt kvarteret måste man för att hålla toalettbestyren i ordning.
När jag skulle bädda och skaka sängkläderna ut genom fönstret, såg jag att det var oroväckande mycket snö på terasstaket.
Jag frågade herr B som den byggkunnige han är, om han kunde garantera att taket skulle hålla även när snömassorna från hustaket börjar ramla ner på terasstaket, och när han svarar att sånt kan man aldrig garantera, beslöt jag mej för att gå ut på terasstaket och skotta.
Det var inte det enklaste jag gjort, men jag fick bort en hel del i alla fall. Problemet var att det var så förbaskat halt på plåten när jag kom ner till den. Jag fick inget fotfäste alls, men ålning medelst hasning funkar ju alltid, så jag använde den metoden så långt jag vågade.
Nu har jag i alla fall tidernas träningsvärk, och nacken är inte särskilt glad på mej, så mycket kan jag säga.

På eftermiddagen for Herr B till Stockholm med bilen. Det är det säkraste kortet just nu för att komma hem igen, eftersom tågen mer eller mindre har slutat att gå.
Vi får väl sitta i varsitt soffhörn 30 mil ifrån varandra och titta på OS ikväll.

Rio fick inte följa med

Idag har Lilla E och jag varit och besiktigat vår gröna lilla bil. Den var nytvättad och fin.
Eftersom jag inte varit och besiktigat nån bil på 25 år, antog jag att det skett en del förändringar sen sist, och det hade det.
Det första är att det inte längre heter bilbesiktning, utan bilprovning. Konstigt. Provar de bilen eller besiktigar de den för att den ska vara trafiksäker?
I alla fall så kom vi dit och fick möta en apparat som man skulle trycka in registreringsnumret på.
Det gick ju galant, och vips fick vi se på displayen vart vi skulle ställa oss för att komma in.
Efter ett par minuter kom bilens reg.nummer upp på en jätteskärm och det var bara att åka in i hallen när porten öppnade sig.
Där möttes vi av en tjej som uppmanade oss att gå in på kundmottagningen och ta en kopp kaffe.
Okej, dom vill inte ha oss hängandes över sig med en massa dumma frågor, så vi gick in och jag tog en besk kopp kaffe ur automaten.
Tio minuter senare kom besiktningskvinnan in och gav mej bilnyckeln och sa att det var klart.
Hennes enda kommentar var att det inte var något som helst fel på bilen eftersom den knappt hade gått något.
Det var roligare förr.
Lite mer spännande att stå och se på när de knackade och bankade på allt i bilen och hur man kom med överslätande förklaringar när risken för en tvåa var uppenbar.
Det här kändes bara meningslöst, men regler är regler...

Sen åkte vi och handlade på Maxi där jag hittade Cesar Millans nya bok. Ska snarast ge mig i kast med den för att se om jag hittar några tips att förmedla till Vicky och Tassadar.

Ikväll ser jag på "Halvåtta Hos Mej", Helge Skoog är behållningen i programmet.
Rio fick ju inte se "Extreme Home Makeover" idag för att vi drog på besiktningen, så det får kompenseras med "Simon och Tomas" istället.

Det här är vår prickiga hund som håller mej sällskap när jag syr mina örngott just nu.
Hon är ganska trött efter morgonpromenaden i yrsnön, vi var ute i en dryg timme.

När jag skulle öppna ytterdörren i morse för att hämta morgontidningen hade det blåst upp en rejäl vall mot dörren så jag fick trycka på ordentligt för att få upp den.
Det är minus 2 grader ute, så det vore riktigt behagligt om det inte blåste så förbaskat.
Det är utlovat snöfall hela dagen så jag hoppas Lilla E inte får problem med hemkomsten, hon har en hel del att skotta nu.

Jag läste ut Barack Obamas "Min far hade en dröm" för någon vecka sedan. Den var väldigt intressant och rekommenderas till dem som vill veta mer om presidenten och varför USA är ett så annorlunda land mot vad vi är vana vid här i vår lilla plaskdamm.
Nu försöker jag ta mej igenom en typisk irländsk chicklit-bok, men den ytliga jargongen är lite too much för mej just nu. Skulle mycket hellre läsa boken som Oprah rekommenderade nyligen, men har glömt vad den hette... DuH!

Hör inom mej Lilla E säga: Googla så hittar du den!

Skotta lugnt!

Nu är Herr B i Stockholm hela den här veckan, men när han är hemma har vi det ganska mysigt på tuman hand. ^^
Här intar vi hummersoppa och monsterkrabbeben som är min favorit just nu.

Idag ska Lilla E åka till Göteborg för att gå på operan med kusin Maria. De ska se Mozarts Trollflöjten så som den ska avnjutas.
Hoppas bara att det inte blir strul med tågtrafiken så hon hinner fram i tid.

Själv har jag gjort en rensning bland min klock- och smyckeskollektion med bidrag från Lilla E.
Efter Maggans och min morgonpromenad traskade Rio och jag till Röda Korsets Kupan och skänkte rasket till dem.

När vi kom hem igen fick jag för mej att baka lite. Sagt och gjort. Två kakor med choklad och apelsinsmak blev det. Medan kakorna stod i ugnen kollade jag runt lite bland bloggar och tiden den gick, så kakorna blev tyvärr lite torra, men inte brända i alla fall.
Jaja, jag får väl offra mej och äta upp dem själv som tröst för att jag är ensam hemma och utan bil dessutom.

Have a nice day!

Det är inte bara lilla E som bakar!

Jag har inte bloggat på ett tag nu för jag tycker inte att det händer nåt som är värt att skriva om, men det händer ju saker hela tiden ändå.
Igår kväll vid 10-tiden, till exempel, gick strömmen i hela huset. Det blev kolsvart överallt, och eftersom det lyste hos grannarna var det inte Fortums fel denna gången.
Vi fick Herr B att per telefon försöka reda ut varför jordfelsbrytaren löste ut hela tiden, men trots att han hade en massa smarta förslag så hjälpte inget tills Lilla E kom på att slå av säkringen till all utebelysning, och då Ta-Daaa! Allt fungerade igen!
Hon skulle kanske satsa på att bli elektriker...

Idag är det strålande solsken och -5 grader.
Rio och jag gick till Grossbol för att hälsa på "kusinen" där, men inte var det lönt för ingen var hemma så vi gick hem igen och tog vägen om Kupan för att säga hej till Lena som jobbar där idag.

Nu håller jag på att sy påslakan av det ljuvliga bomullstyget som jag köpte i Kina för nåt år sen.
Och nu förstår jag varför jag har dragit ut på det, men nu ska det bli både underlakan, påslakan och kuddlock i parti och minut.
Jag har också bakat den utlovade cheesecaken med vit choklad som jag lovat ha färdig när Herr B kommer hem idag.
Måste smaka på den nu för att göra en kvalitetskontroll.. :)

Härliga vardagar!
Vi gör inte särskilt många knop just nu, har mest gått och väntat på mildare väder och så i morse var det bara -6 grader.
Det kändes i hela huset att kölden är på väg nån annan stans, precis som Mårran.
Rio och jag tog en promenad bort till Maggan, mest för att bara säga hej. Hon var på väg till jobbet men vi bestämde att återuppta våra morgonpromenader från och med måndag.
Ljuset har ju också kommit tillbaka så halv nio var en bra tid tyckte vi.

Igår kom Lill-Hanna på besök med en kasse nybakade chokladmuffins. Hon har äntligen kommit hem från sina tio månader i Japan och Lilla E var jätteglad över att få hem sin kompis.

I morgon åker Herr B och jag till Stockholm för att gå på Queen-konserten. Det ska bli kul att göra en utflykt och gå och lyssna på ett säkert kort.
Lilla E har en spelning i Arvika i morgon som vi tyvärr missar, men eftersom bandet har ytterligare två spelningar bokade så får vi gå på minst en av dem för att få höra den nya låten.

Idag är det ju fredag, men jag har bestämt att jag skippar "Let's Dance" helt och hållet. Vi såg inte första avsnittet och kände att det inte var någon förlust trots att vi följt programmet alla säsonger. Dels för att det inte är någon speciellt intressant person med, dels för att det börjar bli en aning förutsägbart. Sen vill åtminstone inte jag vara uppbokad på fredagkvällar för tänk om det skulle dyka upp nåt intressant då...

"Förändra sig kan ingen, men bättra sig kan alla." -Ernst von Feuchtersleben

Grattis FreeZer!

Jaha, då börjar alltså lille Jakob att bli stora karl'n, hela tjugofyra år idag!
Han har gått som barn här i huset sen deras flytt till Forshaga för många år sedan.
Innan han flyttade till Sudan hann han med att introducera världens roligaste spel för flickorna och mig och det spelet blev en fullständig mani för åtminstone Vicky och mig.
Lilla E insåg efter en tid att hon inte skulle bli bäst på det och hobbyspelade det bara ibland.
Jag hade inga ambitioner på att bli ens lika bra som Jakob, men älskade strategin och spänningen i ett game.
Vicky blev riktigt bra och vann över storspelare med sina kära "lingar".
Ja, det var tider det!
Jakob har också haft stor del i Lilla E:s datoranvändande och hennes kunskaper om maskinen.
Tack Jakob för all tid du lagt ner på oss och våra datorer!
För övrigt är han en snäll, smart och rolig kille och jag har haft förmånen att lära honom att dricka kaffe när han började på gymnasiet.

Att han nu vistas i Kosovo är säkert en bra erfarenhet i livet, men när han är tillbaka tryggt på Chalmers igen kommer det att kännas bättre för mig.

Ha en bra födelsedag så ses vi ikväll!
En Taro Adun

Grattis mitt hjärta!

Han fyller år idag! Fyrtiotre, smaka på den ni!
Det var en likadan vinter då som nu. När jag åkte in på BB var det -26 grader och massor av snö.
Men det är länge sen och många snöfria vintrar har passerat.
Bilden ovan är tagen för två år sedan då vi firade jul där uppe i Kalix. Då var det snöfattigt och mina lapptussar längtade efter snön så de skulle få dra till backarna.

Jag tror i alla fall att jag har fått nog av snön nu, men framför allt av kylan.
Säkringar ryker och pannan stannar helt oförklarligt så man törs inte åka bort nån längre tid för att inte riskera att komma till ett utkylt hus.

Rio tycker inte heller att det är kul längre att frysa häcken av sig för att gå ut och kissa.
Nej, nu längtar vi efter den här tiden:

Oj så liten hon var!

Nu är glada julen slut.

Jag plockade av pyntet, kastade ut den finaste granen vi haft på många jular, och Lilla E dammsög barr.
Det allra finaste pyntet fick jag av Lilla E som en för tidig julklapp. Hon är verkligen tjejen som har koll, se här:

Ute är det cirka 15 grader kallt och solen lyser på den gnistrande snön, hur vackert kan det bli?
Herr B har varit till tippen och sedan skulle han hämta projektorlampan som var beställd till i dag, men se den hade inte kommit. Är det inte som det ska här i Sverige?
Nåja, det finns ju böcker att läsa...

Lilla E har åkt till en jobbintervju i Karlstad och som den grundliga person hon är, googlade hon på företaget för all information som fanns.
Det ska bli spännande att höra vad hon själv fick för intryck.

Jag vill göra om i sovrummet. Men jag behöver en hantverkare som gillar idén....

Lite förfest på hotellet

Veckorna och dagarna har en tendens att rusa ifrån mig när det är tider som dessa.
Trots att jag lovat mig själv att blogga ofta hellre ligger i soffan och ser på alla mysiga reprisfilmer och mumsar på praliner.
Julen var i alla fall lugn och skön. Julklapparna var många trots att vi bara var tre. Favoriten blev lätt en värmefilt som hela familjen uppskattar och den är sällan i fred.

Kylan har hållit oss inomhus och Rios promenader har blivit alltför korta, men vi ska bättra oss så fort kylan släpper sitt grepp.
Dagen före nyårsafton hade vi strömavbrott i över två timmar, och inomhustemperaturen sjönk fort. kanske ska önska en generator till värmefilten till nästa jul så åtminstone den funkar när strömmen är borta.
Nyårsafton firade vi på Drott där vi åt en fantastisk meny. Sen for vi till Romstad där kvällens firande fortsatte. Kvällen gick som vanligt alltför fort, men det gör ju så när man har trevligt i goda vänners lag.

Nu är hela världen vit, som Jan Malmsjö sjunger på julskivan som är så bra.
Det är bara en minusgrad ute och morgonpromenaden var bara så skön.
Rio älskar att busa i snön med Maggans hundar och det är så bra att de inte längre blir så skitiga.

Hela Knitting Club ser nu fram emot resan till Beijing som nu är beslutad. Den verkar i nuläge mer intressant än den kommande julen som bara ska klaras av först innan planeringen av resan ska starta.

I lördags var vi på Skrapfest hos Ulf och Lena. Vi hade egen privatchaufför i skepnad av Lilla E som nu äntligen kan brumma runt på egen hand.
Idag ska hon till Boda för att repa och kan nu slippa tågtider och annat. Måste kännas skönt.
Men typiskt så kom ju snön och halkan just nu så jag hoppas innerligt att hon tänker på det vilket hon såklart gör, det är bara jag som är hönsig som vanligt.

Herr B:s ryggskott vill inte ge med sig men han säger sig vara bättre i alla fall. Idag gör han ett återbesök hos kiropraktorn. Vet inte om det hjälper, men lite handpåläggning är ju aldrig fel.

Jag vill ha fotmassage!

För övrigt vill jag rekommendera ett besök på Lilla E:s pysselblogg: http://millieaugust.blogspot.com/
Den är inte bara informativ utan också rolig.

Idag blir det lite städa och slå in julklappar, kanske att det blir något bakverk också medan snön fortsätter att falla.
Julstämning är det, mina vänner!

Idag är världen vit av rimfrost överallt. Solen skiner från en blå himmel och det är minus sex grader.
Rio och jag sov länge idag, halv nio vaknade vi och nio gick vi ut.
Vi tog oss en riktigt lång promenad och träffade Maggan som redan varit ute och var på väg hem.
Maggan och jag har ju ställt in våra gemensamma promenader för en tid nu när hon har personal som är sjuka och som hon måste hoppa in för.
Nästa vecka lär det väl bli ordning på Bergsgården igen så vi får ta upp våra rutiner, fast vi ska skjuta på tiden till nio nu när det är natta så länge.

Igår kväll bakade jag lite lussekatter och gjorde två saffranslängder med fyllning, de blev jättegoda och jag tog en stor bit till lunch nu.
Omstylingen av vardagsrummet blir bra. Gardinerna är jag jättenöjd med och likaså mattan.
Medan Lilla E träffade en jobbcoach igår var jag på Blomsterlandet och köpte lite weird pynt till vardagsrummet. Inte en tomte ska det bli där i år, inte ens en gran, men om det har jag hört vaga protester. Vi får väl se...

Nu ska jag skriva vidare på min bok en stund.

HaH! I did it!
Jag har alltså skrivit 50293 ord på mindre än 30 dagar. Jag säger som Henrik Dorsin: Jag är fan BÄST!
Låter jag lite nöjd nu kanske? Jomen jag är supernöjd och inte så lite stolt över mej själv just nu.
Första veckan i november trodde jag inte att jag skulle komma upp till tiotusen om jag så satt vid datorn dygnet runt, men så plötsligt släppte det och bara flöt på och nu är jag alltså framme!
Min tramsiga bok är inte färdig på något sätt, jag har en hel del kvar av själva storyn att skriva och sedan kommer redigeringen som jag vet att jag inte klarar själv för man blir liksom lite blind av det man skriver.
Men det är långt dit och just nu har jag gått i mål!
Egentligen vill jag ju fira det här på något sätt, men min partykompis ligger och drar timmerstockar så nu går jag ner i köket och tar en liten whisky och en cigg. Klockan är fem i tolv.
Go me!

Tyvärr hinner jag inte med att blogga sådär regelbundet som jag skulle önska.
När jag sitter vid datorn skriver jag på min bok och lyssnar på Mozart genom Spotify som jag tycker är det bästa som hänt på länge.
Jag störs inte nämnvärt av reklamen, men en del inslag blir lite tröttsamma genom sin upprepning.

Min tramsiga bok fortskrider planenligt, jag är faktiskt ett par tusen ord före tidsramen och det är ju bra med tanke på att jag kan ta ledigt när det behövs utan att få panik.

Idag är det åtta grader varmt och solsken. Min tallkottkörtel uppskattar det väldigt mycket känns det som.
Annat som jag uppskattar väldigt mycket är de sällsynta telefonsamtalen från Prinsessan i Beijing, och idag ringde hon.
Hon hade mycket på hjärtat, en del dråpliga saker och en del ännu dråpligare.
Man kan inte säga annat än att inte verkar hon ha det långtråkigt där borta...

Annars har jag märkt att folk redan börjat julpynta i hemmen. Stjärnor och ljusstakar lyser i fönstren när Rio och jag vandrar ute i mörkret på morgnarna, jag kanske också skulle...
Nä, jag väntar tills Herr B kommer hem, han är bra på sånt.

I kväll kommer Knitting Club hit. Vi ska ha vår pysselkväll och göra småtomtar. Tyvärr kommer inte Lilla E att delta eftersom hon ska repa.
Vi skulle nog behöva hennes kreativitet och förmåga att lösa problem, men vi får försöka klara oss ändå.

Vaknade i morse med en fullkomligt gräslig värk i både huvud och nacke. Förmodligen straffet för att jag satt och skrev nästan dubbla dagsransonen vid datorn igår.
Skrivandet går annars jättebra för både Lilla E och mej.
Vi håller tempot uppe och trots att det är tio dagar kvar att skriva på, har jag hur mycket som helst kvar av min berättelse.
Fast egentligen är det ju inget som hindrar att jag fortsätter även efter månadsskiftet, vitsen är ju att skriva 50000 ord på en månad. Just nu är jag uppe i cirka 33000.

Vår morgonpromenad fick ställas in idag.
Dels för att jag skulle skjutsa Herr B till stan där han lämnade bilen igår eftersom han satt på "Södra Brunn" med grabbarna efter hockeyn, dels för att det är ett riktigt skitväder ute.
Plus 10 grader och regn.

Dagens boktips är Lars Keplers Hypnotisören, höstens snackis i deckargenren om man ska hänga med.

Jag tyckte väl inte att den var så speciell i början av boken, fick för mej gång på gång att jag läst den förut, vilket inte var fallet. Men sen blir den bättre och bättre, fast slutet vill jag inte ens kommentera.
Läs den eller lyssna på den, ett helt okej tidsfördriv så här i höstmörkret, men får bara två kexchoklad i betyg av mej.

Riktigt gråväder och snöslask är det idag.
Rio och jag skippar promenaden och håller oss inne istället.

Däremot var det jättekul igår när kära moster T redan på förmiddagen damp ner, mitt i bullbaket, och stannade hela dagen.
Systerdotter Heidi skulle besöka en väninna i Deje, och tog med sej mamma på utflykten.
Vi pratade om allt möjligt, men när Heidi kom för att hämta henne, så hade vi nollkoll på vad som avhandlats.
Lilla E bjöd på lunch, receptet från Hard Rock Café, jättegott!

På kvällen när herr B kom hem hade han ett jättefång liljor med sej. Me like very much!
Vi såg på Idol, och äntligen åkte den sympatiske Eddie ut. Nu blir det svårt att förvänta sej nästa person som ratas, alla kvarvarande är ju riktigt bra fast på olika sätt.
Lilla Tove rockade på alla plan igår, hennes outfit var bara så läcker och sjöng gjorde hon helt suveränt!
Men Calle, den lille tennsoldaten, som moster T kallar honom, har ändå nåt som jag gillar bäst.

Kan inte Jihde besöka en talpedagog...

Nu har vi varit på releaseparty!
Ian Wachtmeisters bok introducerades för kändisar från Karlstad-Forshaga, hos Ing-Marie som skrivit boken efter Ians ljudband som han skickat kontinuerligt till henne.

Det var mycket folk där, allt från rockstjärna till travexpert, en före detta Beijingbo och så vi.
Det fanns många som man sällan träffar, att prata med, så det var faktiskt riktigt trevligt.
Herr B och Ian är ju gamla bekanta genom herr N, som också var där, så jag lämnade dem åt sitt och minglade runt själv.
Det bjöds på goda snittar och vin, champagne och vatten.
Gissa vad jag drack?!

När vi kom hem hade Lilla E gjort en supergod majssoppa som Herr B och jag njöt av, för inte blir man mätt på några snittar...

Vi tittade på "Bönderna" efteråt, och där händer det inte så mycket.
Det blev tidigt sänggående. Med en flimrande TV i bakgrunden sov jag redan vid tiotiden.

Nu känner jag mig förkyld, nyser och snörvlar.
Herr B lyckades få sin H1N1 spruta igår trots att vaccinet är slut i Värmland. Visst är han duktig?

Herr B i slapparposition lyssnandes på talbok

Igår var 'Knitting Club' ute på sin årliga utflykt. Den här gången åkte vi till julmarknaden i Rottneros i gråvädret.
Vi blev anvisade en parkeringsplats ute på en leråker, och därifrån fick vi gå en bra bit till marknadsplatsen. Gissa hur vi såg ut om fötterna?!
Det var ganska mycket folk överallt, men vi lyckades hålla ihop ganska bra ändå.
Det fanns stånd både ute och inne i stora ladulängor. Doften av mat blandat med röken från små vedkasar som stod lite överallt och brann, gjorde allt så himla mysigt trots att det var så trist väder.
Vi shoppade loss ganska rejält. Jag köpte ett ullpannband med små prickar, de andra köpte sig mössor.
Sen blev det bland annat höga handstöpta ljus, vinbärsglögg, ett par vita handledsvärmare i fårskinn till Lilla E, fårskinnspill till vårt årliga julpyssel och så Enbärsmust till Herr B.


När vi kom hem med tomma plånböcker fem timmar senare var alla ganska trötta.

På kvällen åkte Lilla E till Högboda och Herr B och jag slötittade på TV.
När vi skulle gå och sova kände jag att jag var tvungen att skriva några rader för att hålla kvoten uppe, så det blev datorn istället för sängen tills jag vissnade ihop.

Idag är det Fars Dag och Lilla E har gjort en Cappucinotårta!

Vill ha såna här regnstövlar!

Snön som föll så vackert igår är nu helt borta, och ute är det ösregn istället. Nån plusgrad, och sådär mysigt halvmörkt så man måste tända lampor.
Maggan ringde och ställde in promenaden. Jag förstår att det inte är så kul att ta rätt på TRE dyngsura leriga hundar innan man ska till jobbet, det tar ju lite tid.

Men Rio och jag mattas inte. Jag tog på henne regnkappan som jag köpte i Beijing och själv draperade jag mej i regncapen som Herr B köpte i Dalhalla i somras. Den var superbra, och jag blev bara lite blöt om knäna.
Vad Rio tyckte finns att läsa på hennes blog.
Vi gick till Åsmyra och runt den vägen. En enda hundägare till hade vågat sej ut i ruskvädret på den timman vi var ute.
När vi kom hem såg jag nyttan av Rios regnkappa. Hon var bara lerig om tassarna och blöt om huvudet och svansen. Däremot var regnstället lerigt, men det var lätt att skölja av.

Härnäst blir det en tur till stan där Lilla E ska ha en körlektion och sen fortsätter jag att skriva.

Ikväll har Herr B utlovat fredagsmys!

Jahapp, då har NaNoWriMo börjat igen!
Jag har svårt att fatta att det har gått ett helt år sen sist, men så är det. I år skriver jag ren och skär påhitt.
Förra året tog jag mig vatten över huvudet och trodde att min släktkrönika skulle bli ett epos, men när den info som jag blev utlovad både här och där aldrig dök upp, trots mina påminnelser, blev det inte mycket mer än pannkaka av alltihop.
Det finns ju kvar naturligtvis, och om jag får mer uppgifter så fortsätter jag kronologin där det glappar.

Men nu till årets tangentnötning. Jag hade en idé, precis som Sickan. Jag hade personer och miljöer och en vag handling också klar när startskottet gick.
Sen visade det sig ganska snart att alla inblandade levde liv utanför mina ramar, så nu följer jag bara med och skriver för glatta livet om nya platser och händelser som jag halkar in på. Det är faktiskt skitroligt!

Jag håller uppe skrivmålen för dagen, och har faktiskt i nuläge en hel dag tillgodo. Kan vara bra att ha om det dyker upp nåt annat man vill/måste göra.

Idag vill jag gratulera mitt underbara barnbarn Ludvig som fyller tretton år! Han har från första början varit min Snyggo. Så lik sin mamma så om han vore flicka skulle det ha varit en kloning.
Han har dessutom en massa andra egenskaper som gör honom väldigt speciell i mina ögon.
Han gillar att baka, pyssla, spela, sånt som jag också gillar. Dessutom är han en fiskekille, det är ju sånt som går i arv i rakt nedstigande led i min släkt.
Han har som tur är fått en hel del bra saker med sej från sin pappa också, som sitt sportintresse, att inte ge upp, och så naturligtvis sitt briljanta mattesinne.
Ja, jag vill påstå att Ludde är perfekt! Jag älskar dej massor Ludde, och lovar att jag ska lära dej sticka nästa gång vi ses!

Rapport från ögonundersökningen

Då var vi tillbaka från utflykten till Kristinehamn.
Ögonläkaren droppade läskiga droppar i mina ögon, både bedövning och pupillvidgande. De senare var inget vidare eftersom det är strålande sol ute och det gör faktiskt riktigt ont att se ljus.
Han gjorde en grundlig undersökning och konstaterade att min ena lins hade blivit lite "disig", men det var inget att göra åt i nuläge. Den omtalade glaskroppslossningen var heller ingen big deal utan en mer naturlig följd av min höga ålder. DuH!

Cred ska i alla fall min gulliga optiker i Beijing ha för sina iakttagelser och mina perfekta glasögon.
Om någon vill besöka honom så har jag hans visitkort.

Nu ska jag ta en liten tupplur och hoppas att allt skit i mina ögon har gått ur om nån timme så att jag kan fungera normalt igen.

Ikväll är det då dags för spelningen på Folkets Hus för Clockwork Roulette.
Det har varit lite bekymmersamt på grund av att Josephine är krasslig, men eftersom inget annat meddelats så blir nog gigget av.
Lilla E for till Boda redan igår för intensivrep, och idag ska både musiker och instrument med förstärkare forslas hit.

Men först ska Herr B eskortera mej till Kristinehamn för besöket hos ögonläkaren. Hoppas jag inte får droppar i ögonen så att jag blir förblindad resten av dagen.
Mer när jag är tebax!

Pumpadags!

Ikväll har vi tagit itu med pumporna. Lilla E och jag karvade och grävde ur dem och kladdigt var det.
Lilla E som är både konstnärlig och kreativ skulle naturligtvis göra Jack Skeletons huvud.


Det blev jättebra! Min blev såklart bara en traditionell pumpagubbe, men den duger fint.
Sen kokade vi pumpasoppa. Ganska smaklös blev den så jag hade i lite sambal oelek och Lilla E hällde i lite av sin kära curry som hon har till det mesta.
Fullt ätbart, men inte mer. Men nu har vi testat det också.

Idag är det en fantastiskt fin höstdag. Några minusgrader och en strålande sol.
Jag frös lite i mina torgvantar i morse, glömde byta till handskar.

Jaha, då är det alltså Halloween till helgen. På ICA hade pumporna landat in och jag köpte två stycken. När jag skulle betala höll jag på att tappa hakan, 150:- för två pumpor!! Vad kostar de i Kina månntro?!

På kanal 400 är det skräckfilmsvecka. Det började med "Sleepy Hollow" såklart. Yess! Nu kan jag lägga in en bild på Johnny Depp:


"Sleepy Hollow" är ju den enda skräckfilm jag gillar, så det blir inga fler för min del den här veckan.
Jag tittar just nu på säsong två av "Brothers and Sisters", och jag gillar den mer och mer. Mycket bättre skådespelare än i de flesta såpor, och handlingen går framåt hela tiden. Mest nyfiken är jag på hur det ska gå för Sarah och hennes två datanördar.

Idag skulle Lilla E och jag ha en städdag. Vi skulle ta hela huset och ställa i ordning inför stundande fester och dylikt, men det verkar som om det inte var riktigt rätt dag för det. Nästa vecka kanske...?

Jaha, då var vi igång igen!
Herr B vill göra om köket. Han har tagit alla mått och gjort en ritning. Rio gillar tumstocken.
Jag har en vision om ett franskt eller italienskt lantkök. Rustikt med en tegelvägg och gasspis.
Ett jättestort bord i massiv ek på vilken man kan baka och bereda kulinariska högtider.

Vi for till IKEA och kollade skåpinredningar. De var väldigt fiffiga. Herr B gillar skarpt att skåp och lådor är självstängande. Han testade överallt.

Nu ska vi bara få tag på någon som ritar upp min vision, vilket kanske inte blir det enklaste.

Sen åkte vi till Plantagen och köpte lite ljung och sånt till krukorna på grindstolparna. Det blev riktigt höstfint när jag väl fått allt på plats.





Ute blåser det och löven faller i kaskader från min fina syrén. Hösten är så vemodigt vacker, poetisk, rent utav.

Undrar varför de inte säljer pumpor nånstans?! Är jag för tidigt ute, eller....

I morse var det tidig uppstigning. Klockan ringde kvart i sex och det var becksvart ute.
Varför denna plåga, kan man undra? Jo, Lilla E hade fått en snabbtid till halkbanan och skulle vara på bilskolan i Karlstad fem i sju.
Rio skulle ut och Lilla E morna till sej så att hon kunde köra till stan. Det var också ett bra tillfälle att öva mörkerkörning och bedöma när helljuset skulle av och på. Hon klarar detta utmärkt!

När jag kom tillbaka blev det ännu en kopp kaffe och sen var det dags att gå morgonpromenaden. Det var plusgrader och blött ute, så Rio var ganska solkig innan vi var hemma igen.
Men nu förväntar hon sej den obligatoriska duschen och sitter snällt och väntar tills jag har tagit av mej.

Vid lunchtid ringde Lilla E och ville bli hämtad för att det inte gick någon buss hem så att hon skulle hinna till matteprovet halv två.
Halkbaneprovet hade gått bra och hade varit ganska kul, tyckte hon.

Jag gjorde potatis-och purjolöksoppa till lunch och den blev jättegod. Resten av dagen har varit seg så efter att ha konstaterat att jag nu sett de flesta avsnitten av "Extreme home makeover", och att de börjat komma i repris, tog Rio och jag en liten lur i soffan.

Ikväll ska jag kolla på Böndernas Bravader!

Rio har en blogg!

Nu har jag höststädat matsalen. Putsat fönstren, bytt gardiner och pyntat om lite.
Det känns lite präktigt, men ändå fräscht, men jag skulle vilja ha nya möbler dit. Ändra stil helt och hållet.

I morse när Rio och jag gick ut på vår morgonpromenad, tog jag kameran med mej för att ta lite kort på Rios kompisar och annat som kan vara kul att ha bilder på. Det börjar vara ganska mörkt vid åtta-tiden på morgonen nu, och jag fick använda blixten till de första bilderna.

Maggan och Rios polare

En del bilder ska användas på Rios egen blogg som Lilla E har fixat till. Adressen dit är:
http://riosperspektiv.blogspot.com

Där ska jag blogga om hur jag tror att det är att vara hund här i huset, och i synnerhet om vad Rio tycker och tänker om saker och ting.

En riktigt skön lördag har det varit idag!
Efter Rios och min morgonpromenad i det soliga och krispiga vädret åt vi frukost och gick ut i trädgården. jag krattade ihop äpplen igen och fick ihop tre kassar. Det lär säkert bli några kassar till innan alla har fallit ner.
Rio skuttade runt bland löven och var på ett riktigt bushumör. Hon knyckte äpplen för mej för att byta dem mot lite godis som hon vet att jag jämt har i fickan.
Sen upptäckte jag att hyacinterna från förra vintern hade fått knoppar, så dem planterade jag om i krukor och ställde dem i uterummet.

Efter en jättegod lunch som Herr B hade tillagat, for Lilla E och jag på bio och såg "Bröllopsfotografen". Den var hur bra som helst och Kjell Bergqvist gjorde en strålande roll som den avdankade skådespelaren Johnny Björk. Pölsa, eller Björn Starrin, som han egentligen heter var ju bara underbar som den värmlänning han är. Gå och se den!

Herr B föredrog att gå på hockey och fick se Färjestad vinna över Brynäs med 3-2. Det måste ha kännts skönt efter alla pinsamma förluster på sistone.

I morse var det minus 7 grader när jag gick ut strax före åtta. Långstrumporna som går över knät var varma och sköna, för det är ju innan man vant sig vid kylan som den känns värst. Torgvantarna var också utbytta mot rejäla handskar. Jag var lite orolig för att Rio skulle frysa, men hon var lika pigg och glad som vanligt. Inget darrande där inte!

När jag kom hem flög lusten att baka över mej, så det blev både kanelbullar och piirakka, som jag inte har gjort på några år.
Här, Vicky, ser det inte smaskens ut?

Rio hjälper Matte med matten

Nu följer en sammanfattning av helgens bravader.
Vi kan börja med fredagens Idol. Den som åkte ut var kanske den som var mest kompetent sångerska av dem alla, men när man sätter på henne en silverfärgad kortkort fluffkjol där hennes redan extremt långa ben blir till styltor, då blir mer hon än hennes sångkompetens bedömd. Men flickan är dessutom totalt charmlös, och det får man inte vara om man ska bli Idol!

På lördagkvällen var vi bjudna till Davidsons för att spela något hederligt gammalt brädspel.
Det blev Monopol. Ingen av oss hade spelat det på minst tjugo år, så det var faktiskt väldigt roligt att dividera om gator och stationer. Vinstchanserna böljade fram och tillbaka, men när hus och hotell började komma på plats visade det sig att Herr B hade oanade talanger för fastighetsaffärer. Vi andra sattes i konkurs en efter en medan Herr B:s imperium täckte så gott som hela spelplanen samt att han förmodligen hade mer pengar än banken.
Vi krävde revansch!

Natten var sen innan jag kom i säng efter att ha inväntat Lilla E och Josephine som varit i stan och dansat(?). De kom hem efter halv tre med sista nattbussen.
Följaktligen blev söndagen en ganska seg dag och jag hoppade till och med över promenaden och låg i sängen lääänge.
Klockan två var vi bjudna på fika i Rolfs och Tins stuga som hade fått ett nytt och fint kök som skulle inspekteras.
Vi tog Rio med oss i transportburen i vilken hon satt utan protester, ja, förutom att hon spydde ner den. Men vägen var kurvig och Herr B körde som det rallyess han gärna vill se sig som, så det var inte bara Rio som mådde lite illa...
Stugan var i alla fall pytteliten och söt med fantastisk utsikt över en liten sjö. Ingen el, inget vatten och inga grannar, vad kan man mer begära?!
Det kanske skulle bli billigare att ha ett sådant ställe att ladda batterierna på än att åka till Beijing flera gånger om året?

Annars har Lilla E och jag börjat ladda lite smått inför NaNoWrimo. Vi har anmält oss och vi har börjat fundera på vad vi ska skriva om.

Herr B tog också en promenad i morse

En strålande solig men lite kylig dag är det idag. Vi har börjat med de sista vinterförberedelserna i trädgården. Poolen kommer att täckas nu när som helst och trädgårdsmöblerna är undanstuvade.

På morgonpromenaden satte jag på mej stegräknaren för att se hur många steg vår timme tar. Det blev knappt 4000, men det är ju ett evigt stannande för kiss o bajs och allmän nosning, så det var ju i minsta laget för att det ska ge nåt.
Därför stegade jag iväg till banken på förmiddagen för att spä på stegantalet, och se där, då var jag uppe i drygt 7000! Mitt mål är att komma upp i 10 000 åtminstone ett par gånger i veckan, men är glad för att jag överhuvud taget kommer ut varje dag.

Igår köpte jag mej en ut-och-gå-med-hunden-kappa. En som går ner över ändan som jag oftast fryser om. Den är militärgrön med stora härliga fickor för bajspåsar och hundgodis. Den inköptes på Lindex, där jag även passade på att kolla in Fru Wiklunds designade kollektion. Jag älskade den! Åh, om man var lite yngre, lite längre, lite smalare! Jag skulle köpa massor!

Aja, nu är allt som det är, och jag gillar min nya kappa i alla fall.

Jaha, där försvann en vecka igen!
Mycket har hänt, men ändå inget särskilt. Vi kämpar på med morgonpromenaderna. Ibland känns det jobbigt att ge sej ut i den frosttäckta världen, men när jag väl är ute, är det riktigt skönt och nog piggnar man till.

Vi har även haft den första sammankomsten i "Knitting Club". Jag bjöd på trattkantarellsoppa. Lilla E hade bakat chocolate chip cookies som var riktigt chokladiga. Mums!
Så mycket stickat blev det inte för min del i alla fall. Funderar fortfarande på vad jag ska variera mitt möss-stickande med. Var inne på Cosmos idag och tittade på mönster till tröjor, men hittatde inte nåt som jag har föreställt mej att jag vill sticka.
Får nog träna på ett par raggsockor i alla fall.

I söndags, som var Kanelbullens dag, kom Karin och Bengt med en påse bullar, vilket var väldigt trevligt eftersom jag inte hade bakat några. Vi bestämde oss för att gå på bio och se "Flickan Som Lekte Med Elden" på kvällen.
Och jodå, den var bra, om man bortser från en del riktigt dåliga insatser i form av innantilläsning från skådespelare som man förväntar sej mer av. Den som gjorde bäst ifrån sig, var Mikael Nyqvist. Noomi Rapace var inte lika lysande som i första filmen, men klarade sig med ett väl godkänt i alla fall.

I övrigt har jag höststädat mer skåp och lådor. Tyvärr har jag ju så svårt med att slänga saker fast jag har den intentionen, men ett och annat har fått lämna gemenskapen trots allt.

Nu ska jag navigera runt lite bland resebyråerna för att se om det blir nån julresa i år.