12 februari 2009


Igår köpte jag också en stegräknare. Det har drällt såna där hos oss i lådor och skåp, men ingen har använt dem sen vi var i London senast, och det var flera år sen.
När jag nu skulle ha en, var de borta, varenda en, fast jag har letat i dagarna tre. Det var bara att köpa en ny.

Lite inspirerad av Vickys glada: STEGA, STEGA! Men också av att jag läste ingående om hur effektivt det skulle vara att minska i vikt om man stegade 8000-10000 steg om dagen.

Så när solen steg upp mot en gnistrande vinterdag med -7 grader, hakade jag på stegräknaren och klev iväg bortåt hembygdsgården. Det tog 4679 steg att gå den rundan. Besvikelse. Jag hade räknat med åtminstone 6000 steg.

Men om jag går den en gång till idag så är jag uppe i minimikrav. Fast det tänker jag inte göra...

1 kommentar:

Victoria sa...

Ja, man får STEGA, STEGA, STEGA som en galning! Se till att man har bra iPod-underhållning eller en psykotisk vän att gå ut och gå med. Konceptet
är oslagbart! Lycka till från en som snittar tolvtusen steg om dagen, och då är jag den i omgivningen som har dåligt snitt.
Kram Vicky(har inte gått ner ett hekto, men inte heller gått upp)